Jag är väl egentligen ganska lyckligt lottad...
vill jag prata så finns det alltid ett öra som lyssnar på vad jag har att säga
vill jag skratta finns det läppar som kan skratta med mig
vill jag gråta finns det alltid en axel att luta sig mot...
men ändå känner jag det där som saknas... DU...
jag vill kunna planera en middag med mina vänner, och dig...
eller planera en semester... som jag inte behöver göra själv..
skulle vilja att du låg här bredvid min sida då jag skulle sova...
men nu är det inte så.. men ändå är jag lyckligt lottad!
tack vare mina vänner runtomkring mig.. tack för att ni finns!!!!
Nu ska jag sova!
godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar