älskade farmor och farfar!

Jag har suttit och funderat mycket på det här med att vara mor- och farföräldrar. Har även haft diskussioner med mina vänner om det! Att bli mor- eller farförälder är ingenting du bara blir på grund av blodsband, det är någonting som du alltid i resten av ditt liv också skall förtjäna att vara! Blod är inte alltid tjockare än vatten!
Min farmor och farfar... dom förtjänar varenda varenda dag att vara just min farmor och farfar! Det har dom gjort sen den dagen jag föddes (eller ptja, jag vet ju inte riktigt vad som hände i början av mitt liv, men jag tvekar inte en endaste sekund på att dom alltid alltid förtjänat det!)
Jag tror inte jag vet någon som blir så glad av att jag kommer och hälsar på! Eller som oroar sig så mycket för mig, om jag är frisk, att det ska hända mig något, att jag ska köra försiktigt.... ja listan kan göras lång, men då blir ni nog uttråkade! ;)
Iallafall så deras sätt att behandla mig, gör att för mig så förtjänar dom att vara farmor och farfar! Jag hoppas att den dagen jag får egna barn, att dom får både mor och farföräldrar som är så bra som min farmor och farfar är för mig!
Jag vill inte ens tänka tanken på att dom faktiskt är rätt så gamla... farmor har haft sin stroke, det är ett par år sedan, men hon blev aldrig sig riktigt lik efter det... :( och farfar, ja han ramlar ibland, å har problem med lungorna!
Det gör ont i mig varje gång jag far hem från dom, tanken på att det kanske är sista gången som jag ser dom sliter i mitt stackars hjärta! Jag tänker nog på dom dagligdags och kommer jag väl på att jag ska hälsa på dom en dag, ja då måste det bli den dagen, livet är ingenting man kan skjuta framför sig! För jag vet hur mycket jag skulle ångra om jag inte hälsade på dom den dagen jag bestämt mig för det ifall det skulle hända någon av dom någonting! Så lat kan jag nog aldrig bli! Dom har en fruktansvärt stor plats i mitt hjärta, och det kommer brista i många bitar den dagen det är dags för dem att gå över till den andra sidan! Som sagt, det gör ont i hela mig att ens tänka tanken!
Måste komma ihåg att ta lite kort på dom nästa gång jag är och hälsar på... vilket borde bli typ imorgon onsdag skulle jag tippa!

Har tänkt på det här inlägget under en längre tid, och nu kändes som rätt stund att få det ur mig!

För mig spelar inte pengar någon som helst roll, förr i tiden hade dom väl mer gott om pengar, och jag ska inte sticka under stolen med att jag nog var ganska bortskämd av dom på den tiden! En slant här och en slant där, men nu då dom bor på ålderdomshem så är väl inte ekonomin den bästa med tanke på hur mycket det faktiskt kostar att bo där, men för mig spelar det verkligen ingen roll alls! Dom skämmer istället bort mig med kärlek, större än någon annan! Så bortskämd av dom är jag fortfarande och kommer förhoppningsvis alltid vara!

Med det här vill jag iallafall säga att jag älskar er farmor och farfar!