Dag 02 - Min första kärlek

Då man var liten hade man ju nån pojkvän hit och dit som man frågade chans på och man kunde skicka en kompis att göra slut! Livet var allt bra enkelt då, man visste med säkerhet att man faktiskt var tillsammans, för ja, man hade ju frågat chans. Det var aldrig någon tvivlan på den frågan! Å man behövde inte ta det jobbiga samtalet att faktiskt göra någon man tycker om ledsen, bara för att man inte ville vara tillsammans....
Men personen som var min första riktiga kärlek, det vet alla som känner mig vem det är, å det är ingen direkt hemlighet! Markus Lindberg, min första riktiga stora kärlek!
Våra versioner om när å hur vi blev tillsammans skiljer sig lite åt ;) Men det börjar ju vara ett par år sen vi blev tillsammans, så att man kan glömma och förvränga är ju ingenting jättekonstigt ;) Eller?! ;)
Första gången vi var tillsammans var då vi gick i 9an.. så vi var väl runt 15 år då det begav sig!
tror att vi hade bestämt träff på ett disco på typ norrmalmia? Han var där i sina fina fina televerketbyxor, men det var så mycket folk runt omkring oss, så där hände det ingenting, dagen efter blev det istället då jag åkte hem till honom! Sen var det kört ;) Men jag vet inte riktigt hur länge vi var tillsammans då, nån månad kanske? Sen var det slut, men vi tappade aldrig kontakten å istället då vi började gymnasiet så blev vi tillsammans igen och med det kom även körtelfeber för min del, eller ungdomsaids som min kära pappa kallar det ;) Jobbigt att inte få pussas då man är "nykär" ;) Sen byggdes bara åren på, hela gymnasiet kilade vi stadigt, och då vi äntligen tog studenten åkte vi till södra Norge och jobbade över sommaren.
Då vi kom oss hem därifrån, så fick jag direkt jobb på Max, å då jag visste att det var en fast heltid, skaffade jag en egen lägenhet! Fick ganska fort en inneboende! Hur trevligt som helst!
Vi hade ett litet uppehåll, då allting kändes som att det bara var vardag, men det blev vi igen!
Dagen då han gjorde slut med mig, ja då var det som att världen rasade för mig! Har läst gamla tankar från den här tiden, och om man säger så här, glad var jag inte! (här är en sak som vi har skilda åsikter om än idag, han tycker att vi tog beslutet gemensamt, å det tycker inte jag ;) )

Vi har iallafall fortsatt som vänner, och det finns få människor som vandrar på denna jord som vet så mycket om mig och som känner mig så bra som han gör!
Jag är glad att han fortfarande står vid min sida, även om jag inte alltid har gjort så kloka val eller varit så snäll!
Om vi aldrig hade blivit tillsammans, hade jag inte varit samma människa idag! Han har satt sina spår! Och han är den bästa vän man kan ha! Vår vänskap ska jag aldrig mer gambla! Det lovar jag!

En annan sak som tillkommit genom att vi blev tillsammans, är hela hans familj!

Det här kortet är från då vi gick på studentbalen tillsammans, inte världens bästa kort då jag har tagit kort på ett kort! Men ni får stå ut ;)

All kärlek till dig Markus!
/Anna